på dess soffa
ditt leende
jag önskade
att jag kunde le mot dig
i byn de säger
du är rik
din doft av härlighet
dina silkesben är sträckta
du har ett vackert tal
dina ögon köper mig
förlorar mig
min struktur
i min hjärna
så förtvivlad
jag kommer
att slänga mig
försiktigt bakom dig
snälla var tyst
så skall jag
skrika
för dig