Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

jag kommer.

det var så enkelt att skylla
på kyssar som hamnade fel
på ord jag kom på just i stunden

när du kom,
hamnade jag mitt i en sanning
jag aldrig tycks känna igen.
jag var fast.

det var morgon.
det var natt.
nej, morgon.
eller kanske natt.
jag minns inte,
du var överallt.

det var aldrig meningen,
det var ju inte vad jag var van vid.
jag tror du ljuger,
när du säger att jag är något fint.
du ljuger.
så är det bara.




jag vet att jag bara leker med tanken,
men du är nära.
för nära.
men jag vill inte. här. ifrån.
stannar du?

o dina ögon,
jag vill att du ska titta bort.
jag vill det.
för när du gör det,
så slipper jag känna.
svaghet. jag hatar ordet.
ännu mera innebörden.
låt. mig. dö.

eller....


låt mig känna dina andetag.
igen.
igen.
igen.
igen.

och

igen!

du kommer inte vara kvar.
eller hur?!





jag bara vet...



du kommer inte vara kvar,
när jag vaknar.




Fri vers av isabell.larsson
Läst 390 gånger och applåderad av 10 personer
Publicerad 2011-06-26 03:09



Bookmark and Share


  om en Siri
bitterljuvt och vackerärligt
2011-06-30
  > Nästa text
< Föregående

isabell.larsson
isabell.larsson