då, när känslorna blev svarta bläckplumpar och

växte okontrollerat

i det grå läskpapper hennes själ förvandlats till

då, när känslorna trängde ut i svett och tårar och

framtiden var en svart plastsäck

en sån som används till sopor

där hon stoppades in med huvudet först

då, när känslorna löpte amok inom henne och

vänliga människor sa åt henne

att ta en dag i taget

och hon inte ens orkade protestera: hur ska jag kunna det när varje ögonblick är outhärdligt?

då, då fanns alltid inom henne barnen

i en liten hörna av själen fick inte bläcksvärtan fäste

där satt moderskärleken

och fick henne att kämpa för sitt liv