Han stod där ensam på scenen i den slitna lokalen. Stolarna framför scenen stod på rad men de var tomma, hans ord studsade mot väggarna, där bilder på olika partiledare satt, när han läste sin poesi. Plötsligt hör han ett brak och dörren öppnas, in kommer en något överförfriskad fatal kvinna och ropar BRAVO. Ha tittar något förvånat på kvinnan som än en gång ropar BRAVO samtidigt som hon med vinflaskan i han vinglar fram emot honom. Men kära du säger han detta är bara en repetition.