Likt bomull lägger sig snön över Kalmar.

Varsamt lindar den in varje liten vrå i sitt vita täcke.

I gatlyktornas sken liknar det guld som stillsamt faller ned från skyarna.

Allt är så mycket tystare när snön kommer,
som om snön skänkte en inre frid.

Ack, det är så vackert.