om du inte vill ha mig



så kasta mig i havet
























jag flyter inte så bra simmar inte så bra hör inte så bra ser inte så bra men luktar gott


kanske var det inte nog





du försvann ju bakom skynken och svepskäl vägskäl och skrynkliga lappar av papper dom skvallrade
om nummer om vänner om livet om tiden men inte

om mig




kanske var jag aldrig din eller kanske
var jag det men du
aldrig min



du är känslig sa du vad
svarar jag på det tänkte jag hallå nej inte
inte mer än andra eller ja

det är jag jag känslig så känslig att det är mitt fel när du gör ont
från saker du

har gjort











korthus av känslor det är jag det helt skör och vinglig vek för vinden och darrig i knäna men med en räddfri vilja att berätta

om minnen eller kärlek om sorg eller orätta visor i huset bredvid jag var aldrig rädd om mig själv men för allt
för tänk

om jag var så skör så skör att jag snarare var skärvor sådär vassa bitar som skar dom som tog mig
som tog
i mig som jag
dog
i dig







jag frös men du var inte där du skrattade någonannanstans och jag frågade svartsjukan vad som hänt hon sa att du

hördu otto du
är sjuk



du är sjuk och dom sjuka


dom kastar vi överbord innan smittan
tagit oss alla om du verkligen
verkligen

bryr dig och jag
gjorde det


verkligen







bara kasta mig i havet om du inte vill ha mig



bara kasta mig i havet


om du inte vill ha mig