Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
Det blir liksom svårt att andas ibland när verkligheten på västbanken kommer ikapp och vi ser och känner tårgasen förlama.


Fanan hålls högt men frihet känns fjärran

Vi gömde oss bakom sjalar dom
bakom pansar och hjärtat var stort vi höll händer och fanor högt medan frihet

var fjärran

det låter som popcorn på håll medan himlen blir krigsfilm och tårgasen vrålar sig ut och kryper eller ropar viskar och längtar
efter ögon och andning det brinner brinner brinner och världen blir suddig dom skriker sparkar undan granater tills det klarnar vi står
ändå

kvar
med armarna ute med hud bakom tyg och liv är skört när vi ser upp med flackande blickar men modiga steg dom siktar vi
tvekar men blundar hårt sliter oss framåt det viner genom luften när knän skrubbas mot asfalt handflator skakar vi vet att vi inte ska gnugga bland
tårar det blir helvete då och kameror rullar det känns som ett hån och dom kanske skrattar under sina hjälmar skämtar om svagheten hos dom som inte får sitt vatten sina fält sina skördar som förlorar
barn

till iskall makt det är nästan öken men grönt dom är figurer på avstånd som små
soldater men med döden håller vi fanan
högt

och hoppas kanske ber önskar eller låtsas men

frihet
känns fjärran
när vi springer tittar bak hör ett tjut från ett barn det står bland älvor som är monster i dimman helt borta i gasen det skriker och skär genom själva marken skälver någon håller andan rusar fram med en famn blir en hjälte men smärtan
går inte över

när tårgas och kular flyger istället för fåglar ja då
känns frihet


så jävla fjärran




Fri vers (Fri form) av otto
Läst 333 gånger och applåderad av 3 personer
Publicerad 2014-03-23 21:26



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

otto
otto