Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

En iskall förbannelse


Han står där
utanför deras fönster
i trädgården

Stirrandes
Orörlig och iskall
och väntar

Väntar

Deras barn
hade varit överallt på honom
och hennes man hade
slutligen tryckt in hans näsa och ögon

Men ingen vinter knäcker honom

Tvärtom

Han står kvar starkare än någonsin
så länge mörkret dominerar

Med ögon som aldrig slutes
stirrar han in i hennes nya lyckliga liv
med ny man och barn

Hon hade slitit ut hans hjärta
tagit hans liv ifrån honom
och gjort honom iskall

Till sist ska ljuset och värmen knäcka honom

Men nästa vinter
ska barnen
och hennes nya man
få upp honom igen

Och han ska stå där igen
och stirra

Vänta

Och vänta...

på olyckan som kommer
förr eller senare

lika säkert som vintern
kommer med is och snö





Fri vers av Telesforos VIP
Läst 592 gånger
Publicerad 2006-01-08 00:46



Bookmark and Share


  Cris
Ja det är väl en snögubbe va ;-) . Men visst jag håller med om att man log men blev lite sne i leendet när man läser ... lite scary sådär.
Slet ut hjärtat. Kanske finns någon undermening också.
Den var himla bra skriven i alla fall. Varför tryckte mannen in hans ögon och näsa. Jaha! kanske satt dit dem!? :-)

Ja dessa stackars gubbar som får stå och stirra ute i kylan...
Bra som en liten minirysaresaga
2006-01-08
  > Nästa text
< Föregående

Telesforos
Telesforos VIP