Minns du när vi stod vid den ensliga motorvägen
och du hade släkt glöden och jag saknade henne nu
och jag undrade varför tänkte du på döden
För att det va här som
Elden försvann och lämnade inte ett ända spår
Bara röken fanns kvar på motorvägarna

Som rödljusen på natten var det en påminnelse
om kärleken Den klara polstjärnan skulle
leda dig

och det va elden som hade tappat kompassan
inte du
Jag tappar inte bort mig själv längre
Går inte längre på enskilda vägar
Frågan är om ska vi stanna vid nästa rödljus
eller ska vi gå vidare

Varför trampar vi aska

Rädslan som du hade
hade jag också
Rödljuset står tänt i natt
för att elden lämnade inga spår
bara rök som påminner om vårt förflutna
så nu så ligger vi där
och jag smakar på skiten


och jag har tappat räkningen på hur många
stjärnor som har fallit ifrån skyn
Så nu tänker jag på henne
Hon som fick mig att brinna
Jag förstår nu varför elden inte lämnar några spår
Elden lämnade inga spår
För Vi hittar nya vägar som vi kan gå på