Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

ska vänta dig som min husse



Sveper brännhet centerliter dryck, river stora sår i strupe som snördes ihop, den dagen du tog första steget, ifrån. När du med nypolerade stövlar, naken knippa utan nycklar slog igen ytterdörr - rakt över min bröstkorg. Och drog.

Sveper en till, magmun kastar upp krystade rop på hjälp. Sväljer. Spänner blick i spegelblank yta, ler genom tårkladdiga läppar. Dags att tända elden, barfota dans. Lätta på selen, gumman. Minnen ska brinna, skavsår ska flätas, sköte och hjärta bli ett.

Artikulerar - F ö r s v i n n a.

Sveper, stryker förkastat blod, sveper, slänger en kyssvänlig mun - över axeln. Slickar mig själv, ritar ett leende där finger möter imma. Le nu för fan, le tills du är redo att komma.

Skrattar.

Sluter ögon, vräker blick i kakelplatta. Låter för i helvete som en jävla kråka.

Sveper, äntligen börar livet att svartna. Jag ska från och med nu sova - på dörrmattan, som den där hunden du alltid tjatat om, att köpa och lägga kopplet i mun.


Börja för fan inte gråta.









Fri vers av Baystream
Läst 426 gånger och applåderad av 21 personer
Publicerad 2011-09-08 13:49



Bookmark and Share


  Shininkagemusha
Skarpt och rått, nästan tillräckligt för att dölja skörheten men ... den syns.
Jag gillar´t.
2011-09-13

  Yrre VIP
Oj, stark melodramisk, sliter drar tusan också eller ska jag säga Fan?
2011-09-13

  objekt3
Det är poesi. :)

Frågor:
Skulle du använda ordet sköte i "verkligheten"?
Varför upprepar du fan?
Är du nöjd med alla svordommar?
Är du nöjd med slutet?

Språket känns lite blekt, rytmen är bra och jag tilltalas av formen - även de kursiva partierna funkar!

Tack /O
2011-09-13

  Susie Blomqvist Simu (poetry in motion)
Bra skaldat. Du fångar läsaren. =)
2011-09-11

    ej medlem längre
du kan du ...
2011-09-09

  Peter Stjerngrim VIP
Stilla begrundar jag dina ord och det är inte utan att en liten fundering tränger sig på inte helt välkommet ...
- Varför kan vi inte se till att våga träffa någon som verkligen älskar och är värd att älska, någon som får oss att må bra i kropp och själ och som får oss att våga stanna kvar i det positiva???
Ibland är det som vore det en förutbestämd förbannelse som vilar över många konstnärer och andra kreativa existenser - en förbannelse som går ut på tesen om att en sann konstnär inte kan skapa verklig konst utan lidandet och tillhörande svårmod etc ...
Själv skapar jag nog som allra bäst när jag mår bra och känner mig trygg i såväl mig själv som tillsammans med någon som jag känner mig älskad av och som jag älskar ...
Men samtidigt är skapandet också ett slags sorgbearbetning för att hantera allt det andra - vilket stundom också kan resultera i uppskattade flöden ...

Om flödets husse existerar - kicka ut honom snarast! Du är värd så mycket bättre än så!!!
2011-09-08

  Järnkatten
Ujuj, den var rått skriven,
men du når fram, applåd!!!
2011-09-08

  Mow Dean VIP
brutal
bra
2011-09-08
  > Nästa text
< Föregående

Baystream
Baystream