På min äng vaggas alla
oavsett vad, vem, hur eller varför

Där springer alla barfota
med håret vilt fladdrande
över befriade ögon
och sjungande munnar

På min äng får alla plocka sej en blomma
oavsett vad, vem, hur eller varför

Där sprider sig alla frön för vinden
och fastnar som stjärnstoff
på de som stannar kvar
tills solen börjar kasta långa skuggor

På min äng får alla finna sig en plats
att låta kroppen famna moder jord

Där strået böjer sej runt Livet
beskyddande och stillsamt
andas vi tillsammans
under stjärnklar natt

På min äng vandrar sägner
om forntida liv knutna till oss
här och nu

Om vi lägger örat mot jorden
viskar Hon vem du är
vem du varit
och vart du är på väg



Lyssnar du?