himlens förgreningar
liknar havshudens lena ådror

jag består av samma blodsomplopp
samma pigment
som vattnets djupa blå

där i våra horisonter
lindar stjälkarna små
hål mellan mjuka omfamningar

så många vägar korsas
om vi var fiskar
med havsögon
skulle vi se blå mönster
i havets glob

vad vet havets vackra vågor
om mitt hjärtas slag

mina steg längs sandkanten
inför kvällstimmens blå färgskiftning

havets eko i horisontens bröst

havet ger sin outtömliga längtan
sköljer min själ stilla

jag förundras

havets vackra vågor
färdas mellan våra liv

om vi var fiskar
med havsögon