Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Lyfta av hatten

 

Vårens djupa trådar

gnager

som min värk

dragkamp i lungorna, revbenen

bröstryggen

 

känner igen sårgrindarna

som fläker sig över de leriga åkrarna

forslar ut det som var

till myllan

 

ny jord 

värmer regnet som jag väntar på

snart kliver jag ut ur det spräckta skalet

 

 

jag visste inte att det skulle bli så här svårt

 

men det finns bara ett sätt som jag vill leva

 

och jag vill fortsätta kasta mig helhjärtat ut

 

 

känner min andning, även om den värker nu

jag är påväg mot bättre dagar, och lättare mark

ger mig själv solen som ett minne av var jag varit

och vad jag överlevt

 

ingenting kan vara vackrare än att förlåta sig själv

 

här ljuder all sorg som jag släppt fri

och sköljer varet ur de öppna såren 

 

tänker på en varm natthimmel

och en stenmur 

på en plats som jag bär med mig fast den är långt bort

 

att höja mitt glas för allt som jag vågat

och att lyfta av hatten

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 




Fri vers av Zachrisdotter
Läst 115 gånger och applåderad av 5 personer
Publicerad 2019-05-10 21:44



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

Zachrisdotter
Zachrisdotter