Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Kustblod

Som en svallvåg över havet

blir skummet som närmar sig stenarna

och sköljer över sjöstjärnans glans

tar jag fäste i brytningen mellan bruset från skymningen

och vågorna

som stormar i mitt kustblod

 

tidlös och som naturens växlingar 

forsar jag in och ut från land

 

jag ser de ärriga dalarna i mitt hjärta

jag ser de mättade tårarna ta sig fram

 

som en gryning 

eller som en våg ibland de andra

vaknar natten i blågröna toner

 

jag rensar ut dina fossiler

slipar mina lungor fria ifrån ditt grus

 

tålig, tidlös 

väljer jag nya vägar

 

karga ekon blir 

vackra när jag ger världen 

mitt djup

 

det som förlorats 

skummar i ljuset

av horisontens hud

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 




Fri vers av Zachrisdotter VIP
Läst 88 gånger och applåderad av 6 personer
Publicerad 2019-03-14 19:53



Bookmark and Share


  Stisse
En underbar dikt som ger mig så mycket associationer och tröst. Att kunna nya vägar och låta havet ta hand om det gamla det är så fint beskrivet i din dikt. Sparar den och läser om den många gånger.
2019-03-17

  Solstrale/ Eva Åberg VIP
Vad är detta, ja det är magnifikt! Wow så otroliga metaforer och beskrivningar som bara landar så allomfattande rätt! Perfekt! Finns inte ord! Hundra stjärnor!
2019-03-14
  > Nästa text
< Föregående

Zachrisdotter
Zachrisdotter VIP