en efter en
träffar alla någon
någon som är mer än en vän
själv är jag fortfarande ensam
mer nu än någonsin förut

jag har börjat tala med mig själv
för det finns ingen vid min sida
men ärligt talat så är jag trött på att lyssna
så jag lever numera mest i tystnad

jag funderar på att försvinna
på riktigt
att alla en dag ska vakna
utan ett spår av min existens

några dagar skulle hinna passera
innan någon frågade vart jag tagit vägen
varpå en annan rycker på axlarna
och sedan låter sina liv rulla på som vanligt

men hur jag skulle försvinna
eller vart jag skulle bege mig
har jag ingen aning om
men det spelar mig ingen roll
för jag känner mig redan försvunnen
här inom mig

född att vara nummer två
jag är den som aldrig blivit vald av andra
aldrig nummer ett
jag är redan borta

och alla har vi våra öden

det här är mitt