Hon drog sig till skolan med fasader på ytan välstruket raka.

Ingen skulle få veta vad hon höll tillbaka.

Bar denna förklädnad till vardag som fest.

Hon dolde sina sår bakom linne och spets.



Hennes lärare undrade men kvävde sin fråga.

Det är skrämmande svårt att se hennes hjärtas plåga.

Hon bar på en börda från sitt lyckta krig.

Hon önskade blödande hårt att hon aldrig vaknat på skapelse stig.



Genom vinden och regnet

stod hon hård som sten

i en värld hon inte kunde resa sig över.

Men hennes dröm ger henne vingar

och hon flyger till en plats där

hon är älskad och av trygghet glöder



Verklig Ängel



Någon gråter smärtsamt mitt i nattens rus

Grannarna hör, med rädsla kväver dom deras fega ljus

En bräcklig själ fångar in ödets hand

När morgonen gryr är glaset tappat på livets sand



Genom vinden och regnet

stod hon hård som sten

i en värld hon inte kunde resa sig över.

Men hennes dröm ger henne vingar

och hon flyger till en plats där

hon är älskad och av trygghet glöder



Verklig Ängel



En staty i skuggornas dal.

En ängel med ett ansikte sorgset i kval.

Ett namn inhugget i polerad yta osynligt kort.

Ett brustet hjärta världen glömt bort



Genom vinden och regnet

stod hon hård som sten

i en värld hon inte kunde resa sig över.

Men hennes dröm ger henne vingar

och hon flyger till en plats där

hon är älskad och av trygghet glöder



En verklig Ängel