Saligheten vandrade  jag ur

På en en minut försvann jag ut

Där jag befann mej

I det tillstånd där jag befann mej

Inget välbehag smekte mitt innersta

Jag vaknade brutalt ur min själsliga skönhetssömn

Alla rosa moln rann bort i från mina näthinnor

Bilder som aldrig blivit sedda

Skådade jag denna dag med krossade illusioner

Likt en krackelerad hög av spegelskärvor

låg jag där i mitt eget liv

fyllt av trasiga bitar

reflekterande bilder av lyckligare stunder

Återblickande

Tillbakaskådandet i mitt liv

Där stod de på rad

Händelser

De som skapade sprickor ..krackeleringar

Där söndersprucken

Som i en döende eld

I den sotiga askan

Pyrde en gnutta hopp

Om att att resa sig likt Fenix

Återuppstå

Till en ny och bättre gryning