Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
Det svåraste jag någonsin skrivit...


Mitt förra liv.


Berlinmuren föll
men mina murar
var tanketäta
Självcensuren upprätthölls
av interna KGB-agenter
Samvetets åklagarbödel
hade rättarting
mellan revbenen


Jag spelade
den sjävdestruktives teater
En pantomin
med förvridet ansikte
tysta gapskrik
Uppskurna leenden
blodrött hån


Min världs mörker
sög själens färger
lämnade mig genomskinlig
likt havgravens varelser


Fri vers av Hypnotica
Läst 565 gånger
Publicerad 2006-01-09 22:02



Bookmark and Share

    Agnieszka
extremt stark och mörk. du skriver med träffsäkra, brutala liknelser och orden flyter på i en enda ström av ångest. en dikt som verkligen klyver sig rakt in i själen och stannar kvar medan man letar efter sina egna andetag som glömdes bort någonstans bland revbenen.
2006-01-17

  Nils Sondefors
Starkt! (Mörker som trots allt andas en ljusstrimma?)
Underbar behandling av språket med nya fräscha metaforer!
En blivande klassiker?
(Jag bokmärker på stört...)
2006-01-10
  > Nästa text
< Föregående

Hypnotica
Hypnotica