sommar bli kvar i mej dansa dansa
vindarna vinkar vänder om
drog sin väg när hösten kom,
stilla,
Så tyst stiger dimman
runt gungande båt
ett spöklikt vitt vingfladder
ångesten
förvandlas till en svan
som snabbt glider bort
lämnar spår av glimrande
små vågor
från en nästan full måne
som lyser spräckligt genom
höstgula kronor som vaggande
lutar sej över floden,
så tyst på strandbrinken där
humlor nyss dök och steg som tumlare
bland
alla dessa daggstänkta små blommor
nu vissnande med ändå så glada ansikten,
över allt som ett täcke roddarens mjuka sång
famnar dalande löv,
mjukt som drömmar,
svävande
mot natt där själen får sin ro.