Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Afton och höst


Bladen
långsamt
faller

tidens flykt
fördröjd

fåglar far
att solens
strimma
hastigt skugga

Längre bort
i flock
faller stjärnor
längs slutna
ögonlock

Så går solen ned
om hösten
och skänker lämnas
på gräsklädd ort
till ljungens
mörka ro

Och vinden
som vindarna vill
lämnar varligt
vattenringar
ensamma
med tystnaden.





Fri vers av Jan Widströmer VIP
Läst 425 gånger och applåderad av 12 personer
Publicerad 2011-10-03 18:36



Bookmark and Share

    ej medlem längre
Jan Widströmer, du är en sann poet!
2012-03-16

  Michaela Dutius
Du har fångat vilan och vemodet i dina ord på ett förträffligt sätt
2011-10-06

  Anna*
Underbar dikt och ett fantastiskt slut! Applåderar
2011-10-06

  Zelogath
Jag älskar det höstlika vemodet som kryper längsmed nacken då jag läser denna vackra dikt
Applåd!
2011-10-05

    AA VIP
Vacker och vemodig dikt.
2011-10-05

  Elwania
skön tex med vemod
höstens ande har vaknat
2011-10-05

    ej medlem längre
En vacker vemodsmelodi om alltings vila.
Den sista strofen förtrollande . . .
2011-10-03

  Ingela Svenson VIP
Så väl du fångar höstens öga, vid kusten och strandängarna följande rader såsällsynt skimrande:

"Längre bort
i flock
faller stjärnor
längs slutna
ögonlock"
2011-10-03

  Heikki Hellman
Vacker, berörande, lite melankolisk som senhösten även själv!
2011-10-03

  Lena Själsöga Keijser
läser dig
långsamt

ser en droppe falla
ur den stiger bilden
ur
ringarna

stjärnor klanger
bladen

ljungen

du skriver höstens rörelse
kanske håller du ett blad i din hand

din varsamhet är oändlighetens skönhet

tack
2011-10-03
  > Nästa text
< Föregående

Jan Widströmer
Jan Widströmer VIP