Bárut - Inga Juuso – Bálggis

" />
Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Bárut - Inga Juuso – Bálggis


Inseglet - (Bálggis)

 

ännu ett försiktigt närmande

som en tvekande trandans

 

kanske som böljande jojk

 

rullar det fram

 

 

 

 

känn höstens famntag

hur den föder mörker runt oss

 

och ur den tunna röda linjen

ter sig gamla uppvispade leenden, inbillade myggbett

och solblekta skratt

 

allt mer som i fjärran

 

 

men jag bugar inför minnets allé

för lövens stillsamma regn

 

hör vindarnas sång

 

och ser den guldgula matta

som nu rullas ut

 

    hösten

 

är nog vacker
som solen stark

 

när den silas genom lövverk
öppnas sinnet för en stund

 

 

men porten min

är fortsatt allt smalare

knappt som steget långt

 

och i det bengrå torn

som av många kallas, liv

 

där seglar korpar
de tolkar fritt

 

böjer ord till sanningar

 

stretar mot i uppvindarna

innan de släpper sina vingpennor
och dyker

 

till försvar

 

 

 

 

 


Fri vers av John B Lund
Läst 503 gånger och applåderad av 10 personer
Publicerad 2011-10-08 13:54



Bookmark and Share

  Rumi
Och jag kan bara ännu en gång känna rysningarna gå längst ryggraden och bli totalt förundrad över hur en människa kan skriva så som du gör. Orden, meningarna, allt du bygger upp och känslan mitt i alltihopa... totalt mållös.

Tack
2011-10-17

    Melona
Det handlar inte om att pinka revir eller något annat som kan liknas vid det, men din poesi är älskad utav mig! Så är det bara och jag vill precis som eminenta Nina V A nedan också lyfta fram dig.

Det är hur du täljer fram bilderna ur dimman. Hur orden stiger som en klar rök ur eldstaden och flämtar som flimmer från en film jag alltid anat, långt innanför. Du har en berättarröst som bär dofter och du skriver med sinnena öppnade och jag skulle vilja påstå att du det är vemodets vackra dunkel du öppnar mellan varje ny rad, bild.

Det är naturens klang och mossa som får dina ord att stiga. Jodå, jag vet att du kan skriva om annat också; men jag tror att du trivs bäst och har störst behov av att berätta om tystnadens bilder. Det lugna väsendet (om det nu finns ett sådant ord) som sipprar mellan tiljor och knut. Där hela världen tar sats och språng och dyker som slutet på din dikt här

och jag tappar i princip andan av vördnad.

"där seglar korpar
de tolkar fritt







böjer ord till sanningar







stretar mot i uppvindarna



innan de släpper sina vingpennor
och dyker







till försvar"
2011-10-08

  Nina V A
"att sila mygg och svälja kameler", det finns så många svärmar av dynga att skyffla att man inte orkar lyfta blick och nu blir jag jävligt itchy men det retar mig som fan att ...nä....strunt samma, det blir bara totalt oförstånd oavsett men jag vill se dig, jag vill uppmärksamma dig, jag vill lyfta fram dig i denna bikupa kallad poeter.se - därför att du är bra - du är närvarande - du skriver medvetet och nu blir det en upprepning från tidigare, jag vet men det är viktigt. Du är intressant, jag tycker inte du behöver det breda radavståndet, men det är för att jag själv gillar täthet - Intensivt, ja faktiskt dramatiskt slut...gott!
2011-10-08
  > Nästa text
< Föregående

John B Lund
John B Lund