Du bär på kameran som
ska filma ditt liv.

Den är sönder.

Du går in i...du är i en skog
där är sommar och vinter samtidigt.

Det spelar ingen roll.

Snödropparna faller som löv från
barrträden och du
tar av dig kläderna
på höger sida
med hjälp
av en skräddarsax.

Att känna sig halvnaken tänker du
för miljonte gången.

Kvinnan du aldrig känt
kliver fram
ur en sten
tar dig i handen
slår dig över kinden
med den andra.

Långt bort i ett vackert rum
står en trave möbler.

I soffan sitter
morötter
potatisar
och nygrillade hundar.

De ska grannen ha
till sitt garden-party
du aldrig blivit bjuden till.

Du har varit både i skogen och i
rummet
tidigare
men känt dig dum och hypnotiserad
av dess märkligheter.

Men när kameran är sönder
så gör det ingenting.

Du drömmer om ett modelljobb
för där finns pengar och karlar
och framför allt
kvinnor.

Men de finns överallt
så du vaknar
och fortsätter i skogen.

Där stiger så hela din barndom fram
med hej-och-hå.

Du var aldrig med i lekarna.

Nu har du chansen
att förstå
det absurda i
att vara utanför
men du orkar inte
förstå.

Någon frågar dig om kameran
varför du inte laddat den med film.

Du svarar att det inte är din kamera.

Du kommer att få bra betalt
bara du lägger av
med det där jävla tjyvjobbet
viskar en känd röst.

Du ber den gå.

Den skrattar och säger
att någon ska dö.

Det är omöjligt säger du.

Du backar ut ur skogen
och nu blir sommar till sommar
vinter till vinter
och kläderna helas
och du kommer aldrig aldrig mer
att ångra nåt.