Tårar av sand rinner sakta i mitt timglas. Sekund efter sekund passerar.

Längtan efter dig driver mig framåt.
Smärtan av att inte ha dig nära brinner som en vit låga i mitt inre.

Sorgen efter att du försvann blev aldrig till en diamant utan bara till svart sörja.

Jag hoppar barfota från sten till sten. Om och om igen.

Jag klättrar med blodiga fingrar nerför spetsiga klippor.

Jag är på väg till Dödsriket för att hämta dig tillbaka.

Tillbaka till livet du inte längre ville leva.