Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
Jag hör vad du säger, men inte vad du menar. Jag längtar efter en sanning jag vågar tro på. Till våren ska den knoppas säger du, men jag har fallit för långt in i tårar och sorg för att höra. Du får prata högre och övertyga mej nu medan du fortfarande når


Fallna löv som täcker själens ångest in mot mörkret

Själens löv har fallit
Tomma spretar min kropps grenar
upp mot längtans skyar
Darrar mot solens strålar
För långt bort för att värma

Allt som levt och lekt
i min kronas blad
ligger nu vid mina fötter
genomskinligt och dött
och jag når inte ner att trösta

Naken och sårbar
väntar jag nu
På solens första värme
och ljusets strålar
att smeka mig mot nytt liv

Så att jag än en gång
kan spränga mina knoppars längtan

Mot din varma famn




Fri vers (Fri form) av Cahaya
Läst 219 gånger och applåderad av 8 personer
Publicerad 2011-10-31 07:48



Bookmark and Share

  Ronny Berk
faller för rubriken, läser vidare i texten och finner väl förda tankar till ord och meningar, tycker om när längtans knoppar utbrister...
2011-11-12

  Kalle.O
Du skriver bra!
2011-11-08

    Bodil Sandberg
En oändligt vacker bön om förståelse - sorgsna sköra men varma intensiva rader som berör stort!

naken och sårbar väntar jag nu
på solens första värme
och ljusets strålar
att smeka mig mot nytt liv
så att jag än en gång
kan spränga mina knoppars längtan
mot din varma famn -


mycket mycket bra och snyggt!applåder!
2011-11-01

    ej medlem längre
Vilken smärta varje stavelse innehåller. Du klär av dig inför våra ögon, känslorna blottas och sorg och vanmakt kommer fram. Men hoppet finns där och längtan....efter kärleken och att bli sedd för den man är...
2011-10-31
  > Nästa text
< Föregående

Cahaya
Cahaya