säga med det där samtalet att
(här efter parentesen läser du när jag skrivit att du ska läsa här uppe igen)
och att den står i den där snickarboden
mest som ett minne över en tid
(å så längst ner igen tack)

(här läser du sen när du läst där nere först)
fast som i ett skruvstäd
har jag aldrig förr erkänt
(och sen då läsa däruppe igen efter detta mellanspel)

det är viktigt att du förstår att det liksom är
i mellanrummet jag känner att du
redan 

har mig
(och så läser du ju hur du vill men gärna då där uppe igen
nånstans där det känns okey att läsa just nu)

(och om allt förståtts rätt eller ej så kan du kanske ta de sista raderna
ganska övertygande materialistiskt om du vill förstå på det ena sättet men också naturligtvis exakt som jag helst vill att du läser in det även om du inte gillar att läsa och då speciellt inte invecklade texter

men det skiter jag fullständigt i)

med skärande verktyg

*