alltså jag menar att omhändertagande utan känslor få visas ... ställer till det, kan också stegras till trauma, som mitt ena barn när hon stängde av när jag försvann akut in på sjukhus för lång tid. hon regrederade ner till 7månaders ålder igen och var 1½ när jag kom hem.. hon kröp återigen och sa GAGA.. som 1½åring och blev mycket försenad med allt i ca 2år till.

omhändertagande.

blir samma slags försvinnande anser jag.

det kommer att bli svårt hur än ju. bygga tillit återigen när föräldrabilden faller, och den = gudsbild för små barn.

tappad tillit är inte att leka med så jag förstår fan i mig inte grejen med att ta väck den känslomässiga kontakten och visningen av den!

är detta ens lagligt i detta med för barnens bästa?

känslan;
den är bevisad enligt forkning behöva uppdateras efter 3minuter (efter vad jag förstått och rätta mig om jag har fel) men..känsla = färskvara och för det behöver man minnen..

ord..

ja det som kan läggas in för att underlätta så vad i hela hell gör låtsasföräldrarna som säger att inga prat om kärlek saknad m.m. får ske, oavsett av vem som sagt så från början.. och den som har förordat det här har enligt mig inte mycket mer än regelrätt maktmissbruk att självanalysera sig i, och om det är per yrkesnödvändighet så vill jag gärna läsa de stadgar som säger så, och som då följd, och..

så tycker jag att den formen av yrke/instans genast djupanalyseras i sin funktion av att hantera humana business ner på familjär nivå.

för barns bästa?  dra mig långsamt över en sågtandad förskärare att det är, och varenda en som har suttit i denna lilla minijolle och rott för sitt liv, vet vad det innebär med "barnets bästa" - det är äkta tät normal kontakt som gäller och som ska till för att bibehålla statusen av tillit och trygghetskänsla i en ny situation - inte locket på och inte nertryckande regler.. det skapar trauma så det smaskar om det.det räcker väl med att föräldern försvinner? bara d-e-t är en traumaframkallande sak om den inte underlättas med bra social och känslomässig miljö. allt påverkar, och att komma med nåt som låter som 1800tal i mina öron; att barn ska förskonas jobbiga känslor och situationer, är bullshit. Det kommer efter som ett brev på posten (post trauma) och kan mycket väl bli en fobiframkallande sak om den inte tas om hand. Ett helt livs mående ställs på en egg av ett attans beslut, från en maktposition som knappt har hjärtat kvar i kroppen pga stress och felhantering..enligt mig.

Inte sällan hör man(jag har hört) i korridorer att möten bör bli färdiga i tid (med lätt skratt efter), för att fikat kallnar eller storhelgen står för dörren, eller annan helt absurd anledning, som jag helst inte tar upp här. (tystnadsplikten är också ett skämt men kräver nog en egen skrift - och då har jag jobbat inom området, och även varit klient på olika sätt och vis bårde framlänges och baklänges, så enbart erfarenheter som talar härifrån, egna.)

då gäller väl för samhället att skaffa fram mer tjänster så att jobbet kan bli gjort?

säger inte det sig självt?

är inte våra familjer mer värda än så, så vette tusan om jag vill bo kar här med våra skatter.

däremot går det fint att smaska upp julbelysnignar på kommunala husen så det snurrar hejvilt i elmätarna.. nåt ....

är

mycket

FEL!

jag är helförbannad..som höres.

känslor = 3min.. som levande väsen, och sen måste vi förnya dom själva för att kunna behålla tillit. tanke, ord, bild, m.m. gose-pryl minnen dofter, alla sinnens möjligheter och det fungerar.

TRE MINUTER - vi vuxna sover t.o.m. bättre med vissa dofter eller hur?

därför funkar mental kraft att "glömma" känslor. mental o-kraft. 

förändra dom känslorna genom att omstyra dom (manipulera), likväl som order om tystnad funkar (toppstyra/hota/skrämma).

jag kallar det för hjärntvätt under dolt hot. för mig är det likvärdigt med tortyr för ett barn som står där oskyldigt!

= maktmissbruk. av oss vuxna - vi vuxna, som t.o.m. med enbart vår närvaro har automatisk auktoritetskraft bara för att vi är just vuxna.. !

ska vi dessutom manipulera och skrämma barn som behöver stöd?

jag

förstår

EJ

så barn = rädda = viskar numera i telekontakt med sina föräldrar att dom saknar och älskar.. och talar också om att dom inte fååååår prata så i tele.

är detta 2001? 2011? 1120? eller?

hur bra står det då till med den placeringen för dessa barn undrar jag?

har jag rätt eller fel.....?

man kan älska och sakna en förälder även om det inte är läge för återförening i nuet. oavsett orsaker så finna saknaden där. oavsett orsaker så är det i mina ögon en skam att kapa kontakten med föräldrar så länge inte det föreligger livshot, och så länge ingen utredning pekar på annat.

och

hur blir det sen när tilliten är borta, och även att tryggheten är borta i barnet att föräldern intekan försvara barnet och vara den ledande i familjen, och föräldern och barnet återförenas återigen?

utan den viktiga tilliten.

jo, fråga mig. jag vet hur lång tid det tar, gånger 2!

borde det inte vara tvärtom att kontakten ska underhållas, när omhändertagandet inte beror på mer än ork och lättnad, för att underlätta snabb återgång för föräldrar efter tuff tid?

eller när det som för mig blev en tragisk happening som även den var utan vettigt stöd för familjen.

fan.. hell - shit och jäkla hycklerier.

makt är energi är mycket väl hanterbart och det är endast hjärta som behöver skjutas till.

men här i år av modern tid, så stämplar man först domen, och skyller det på nåt som fint kommer därefter och kallas för "barnens bästa"

- skitsnack säger jag. bulls shit rakt av!

jag vill se den maktutövare som också ställer allt tillrätta lika snabbt och grundligt som den förgör....