Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Ännu en kärleksvisa

 

Sorgens silvertråd fastspikat vid hennes kön

knuten runt om hennes nacke

Som om himlavalvet tynger ner

moderns kropp

Är nackkotorna nära att brista

och hennes eviga blick fast mot marken

 

En sådan lustig gång

som om iscensatt av Monthy pyton

Eller en Kafkans berättelse, typ;

  -   The story of the man turned into cockroach

En sådan krampaktig och långsam gång

sakta går fadern lutad mot gravens kyla

 

 

Vart tog då deras kärlek vägen?

Samma väg som vi alla gå?

En tidens löjespel?

Eller en 13 sekunders orgasm?

 

Men jo, far och mor,

skulle nog tycka om dig ändå..

 

Mitt älskade barn

 

Med brusten navelsträng

För evigt isolerad

Från en varm kropp

För alltid itudelad

I stadd med dödens metamorphos

Till minnets skugga även den hädan gå

 

I sanning mor och far viska

Du är oändligt älskad ändå




Fri vers av Armo
Läst 455 gånger och applåderad av 25 personer
Publicerad 2011-11-10 13:47



Bookmark and Share


  S.A.I. Steve Lando VIP
mycket bra i ord samt mening, känsla som ton
2013-10-19

  Schackpoeten VIP
Bra, gillar denna del:

"Med brusten navelsträng
För evigt isolerad
Från en varm kropp
För alltid itudelad"
2011-12-20

    lory
mmmm..
så gripande
2011-12-01

    ej medlem längre
En text som jag läste med tårar i ögonen...gripande och stark.
2011-11-10
  > Nästa text
< Föregående

Armo
Armo