Förlåt om jag blev upprörd
för det du sa till mig
Förstår någonstans djupt inom mig
att du inte menade att såra

Men efter alla de förtroenden
jag givit dig
vilka bland annat inkluderar
vad som är så sårbart inom mig
känns det minst sagt skrämmande
för mig när du säger att jag skulle kunna
vara vem som helst

Egentligen blev jag inte upprörd
över det du sa till mig
utan mer över att jag nu så uppenbarligen
öppnat mig alldeles på tok för mycket för dig
utan att egentligen verkligen känna dig
och veta mer om vem du är som människa

Likväl tror jag min intuition varit sann mot mig
även denna gång men att jag kanske borde
ha begränsat mig lite mer utifrån vad
erfarenheterna jag bär med mig
borde ha lärt mig om livet i allmänhet
och om hur människan fungerar till sin natur
i synnerhet

Ber stilla tyst inom mig
att insikten om hur det du sa
påverkade mig
kommer att landa inom dig
och att du då kanske likväl förstår
varför jag blev så upprörd
och avbröt vårt samtal och la på ...

Vill vara din vän
och det som nu hände
ändrar inte på detta faktum
vare sig nu eller sen