¤

har en till sak att säga
om nyckeln

har aldrig förr känt de ord
som lagt sig framför

har aldrig förr hört de ljuda
och kantrat över till kör

har aldrig förr känt de ord
som lagt sig framför dina läppars slöjor

aldrig förr känt de ord
på min hud



som nu

jag har en till sak att säga

har aldrig förr hört att ord
kan äta sig inunder lyssnarens hud


har aldrig förr hört att ord
är hungriga

som nu



som nu

när slöjor brunnit
murar rasat

bikupan blottat sin svärm

och mina ord funnit
sin saknade pärm

bland honung månskuggor och murbruk
fortfarande lädret smort

glänsande

vackert bunden i brons och band av det grövsta
låset intakt

låset intakt

¤