Löven blåser över perrongen
Min blick söker efter hans skugga
Men allt jag ser är den fuktiga betongen
Varför vill han i mitt hjärta hugga

Varför lever han för flaskan?
Utan min familj vill jag inte finnas
Men ändras är inget han kan
Inte någont som i hans liv lär hinnas

Perrong förblir alltid kvar
Varenda betongbit likaså
Men jag står där inte i flera dar
Nej, jag vänder redan nu för att gå.