Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Ahmed



Det var första gången som hon kände hur det fullkomligt högg till i henne när hon såg någon i ögonen.







Han var absolut hypnotiserande. Kanske för att han bara var sig själv. Han dansade runt med sina vänner, för de var där för att hälsa på honom. Inga tjejer. Inget flirtande. Bara med henne.


Hon som snurrade runt med lekande höfter på dansgolvet i en av stadens källarvåningar.






Bara att hon dansade som i blindo,
för uppmärksamheten hennes kurvor och blonda hår kunde bringa henne. Så gick hon mellan killarna, alltid med sina ben i någons knän.



Med huvudet distanserat av för mycket tankeverksamhet och förgiftat av alkohol.





Melissa Horn sjöng att jag är nog inte vad du drömmer om, men jag är det du ser. Och det var vad hon önskade.



















Egentligen.












Det var så mycket enklare att leka docka, kasta med håret och flirta oskuldsfullt.



För att sedan gå med på så mycket mindre oskuldsfulla saker, för att få känna någons värme. Trots rädslan för närheten. Det var som om
det brände till i huden så fort någon tog i henne utan att tafsa på henne.


Därför brukade hon berätta för dem att hon ville att de skulle ta hårt i henne, så att det någon gång skulle sluta bränna.











Till en början kunde hon känna attraktion till dem, hon ville ha deras händer över sin kropp, deras armar kring sin midja. Men strax blev hon uttråkad, distanserad, som livlös under tyngden av deras kroppar. Allt hon
tänkte på var hur hon skulle kunna tillfredsställa dem så fort som möjligt.

Så att de skulle släppa henne.

Så de skulle somna.

Så att de skulle smeka henne lugnt över ryggen, lura henne att det finns någonting annat där.



Inte för att hon ville ha dem på riktigt. Utan för att hon ville att någon, bara någon, skulle kunna älska henne.


Om något sådant var möjligt








Precis så där trasig, frånvarande och levande som hon är.









Ändå försöker hon smyga därifrån när de sover, tar en cigarett utanför dörren och vandrar hem i det dimmiga morgonljuset. Riktar in tankarna på bortförklaringar och lögner som ska föra undan fler gräl
med hennes mor.





Det handlade inte så mycket om att hon trodde att hennes mamma var ovanligt sträng egentligen.

Någonstans förstod hon hur fruktansvärt det måste vara att se sin deprimerade dotter komma hem tidigt varje lördag och söndag morgon, smutsig och med gift pumpandes i venerna.












Varje gång hon såg honom i ögonen blottlades allt det där. Alla historier hon gömmer bakom sin ljust blå iris, som förvränger sakerna hon ser.

Historier ingen annan kunde se.


Tills nu








Kanske var det någonting hon intalade sig igen. Kanske var inte han heller speciell, kanske var han

endast ännu en erövring, ett mål, den 28e personen hon legat med.


Nitton år, sexuellt aktiv i tre år och har haft sex med nästan trettio personer.




Kunde han inte få vara en av dem hon fick älska till slut, som älskade henne tillbaka? Bara en kärlekshistoria,




kan man få det? En man.





















Jag kan leva resten av livet på dagdrömmar



















Prosa av elden
Läst 389 gånger och applåderad av 2 personer
Publicerad 2011-12-03 22:20



Bookmark and Share


  S.A.I. Steve Lando VIP
bra bespelgat kring dessa känslor
2013-01-04
  > Nästa text
< Föregående

elden
elden