Jag önskar att jag inte vara så destruktiv


älskade Fader Vår

att jag inte tryckte i dig smärta som piller när jag själv går sönder





det blir bara så lätt så, att jag låter mitt självförakt flyta ut över min omgivning
som vore den en del av mig



















Men ingenting kan rubba mig så mycket ur balans som det uttrycket du får i ögonen när du känner smärta för din familj

de få gånger jag sett dig gråta pappa har etsat sig fast i mina hjärnbalkar, mina hjärtkammare för alltid






tro mig, jag önskar att jag vore en bättre dotter
någon som inte ständigt raserade allt
jag lyckas alltid rubba minsta tecken på balans
min puls slår dovt, hårt för kaos


















pappa,
jag hoppas att du inte behöver få veta mer om alla män, alla killar
de som jag förfört och låtit besudla min kropp
som jag tillåtit smeka mitt trasiga












älskade pappa, en dag ska jag vara frisk
en dag ska jag inte längre vara sjuk








tillslut kommer jag inte att brista längre