med ett hånflin frågar du
hur många gånger jag gått sönder idag då.


Då. skrattar jag gärna som jag inte förstår.


blundar.
(skär ut din njure. Ramar in.
hänger över sängen. Kan somna igen.

”vem är sönder nu va?”)

---

ångrar mig. syr ihop dig.


du småskrattar när du går.


>Vet du?
>>Vet du hur jävla lätt du är att få?

---

Önskar att du hade snubblat
över järnvägsspåret innan du kom hit.


Någonstans önskar jag

att tåget hade klyft ditt huvudet i två delar,


att inälvorna hade kommit ut ur munnen

och…


varför Ångar jag mig så lätt?