I folkskolan hade jag lätt för att skriva
uppsatser, och när jag gick på folkhögskola
för att läsa in gymnasiekompetens tyckte
min svensklärare att jag hade ett litet uns av
Strindberg i mig, men det fick stå för henne,
och sedan glömde jag bort orden för livet.

Arbetet, maken och barnen tog över och
tankarna var inte endast för mig längre.
När barnen flyttat ut och kvällarna blev endast
mina, så fann jag en skrivarsida på nätet,
inte denna dock, och där skrev jag först om mina
erfarenheter.

Sedan kom passionen in i  mitt liv och med min
vardags metaforer skrev jag om en kärlek som
inte kunde bli, utan bara drömmas om. exv.

JÄST I DEGEN

Här lyser solen och värmen växlar
fastän vinter det känns som vår
ty vackra blickar jag sett längs vägen
som lovar mer än en kylig vår

Jag sjunger sånger om tro och lycka
och springer fort uppå golvet mitt
energin den sprudlar som jäst i degen
då kanske lyckan den närmar sig.

Tar det varsamt vill inte skrämma
för känslor måste få ha sin tid
men i mitt inre min längtan trånar
och hjärtats blomma den känner frid

När lyckan kommer där uppå vägen
jag lockar honom med glada skratt
han kommer till mig med sång i rösten
och blicken glansig och kärleksfull. 

En skrivarvän på "siten" visade på poeter.se
2006 och här kände jag mig hemma från början.
Många vänner har under åren velat att jag skulle
publicera mina texter i bokform eller att jag skickade
mina noveller till tidningar, men jag har varit nöjd här.

Sedan är jag en tävlingsmänniska så när en tävling
aviserats har jag gärna deltagit. Det räcker ibland
att jag får ett ord att skriva utifrån för då blir det en
utmaning och då gör jag så gott jag kan. Jag vinner aldrig,
men det gör mig ingenting bara jag får skriva. Jag har många
erfarenheter i livet att utgå ifrån när jag skriver, men ofta
behöver jag inte själv ha upplevt saker utan jag kan sätta
mig in i en annans människas situation och skriva utifrån den.
Tankarna måste då gå via mitt hjärta för att jag skall kunna
förmedla dem med känsla.

Det jag kallar mina "längtansdikter" som skrevs under min
stora passion i livet, där utgick jag från en ton som jag
fortfarande kan locka fram och skriva ur och glädjas åt.

Men skriver jag litterärt, var det någon som frågade mig?

Nej, troligtvis inte, men jag skriver med hjärtat och med
glädjen och det räcker för mig.

(c) tk.