Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
Till dig som höll mig när jag själv inte kunde stå Och som stannade kvar när jag lärde mig att gå


Jag kan vänta tills dess



Och så var vintern här
Med kalla nätter, mörka dagar och så mycket att göra på så lite tid
Och jag vill att du håller mig i handen och viskar i mitt öra
att allting kommer bli bättre
Att du kommer stanna kvar

Men du blir lika kall som snön vid den här tiden på året
Och jag vet att du inte kan lova någonting
För spåren du lämnar på marken kommer i vilket fall som helst att frysa till is
Och orden du inte säger fryser fast i luften som istappar från stuprör
och luften är för kall för att andas
för den får ditt hjärta att stanna
så du lär dig att andas ensamhet och förakt

Men jag står här bredvid
Och jag lovar att vänta tills våren kommer
När snön töar bort och luften bli varmare
Så står jag vid din sida och ser dig andas igen
Och känner hjärtat slå i ditt bröst

Jag kan vänta tills dess





Fri vers av Pernilla Skantz
Läst 305 gånger och applåderad av 1 personer
Publicerad 2011-12-23 00:58



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

Pernilla Skantz
Pernilla Skantz