Jag vet att det fanns en tid
då Orion stod strax över trädtopparna
dina fingrar slickade minnen från min hud
och natten låg tät över taken

jag vill kunna sova som du
jag vill kunna minnas i lättnad
avtrycket av dina läppar i imman
alla ensamma kroppar du smekt
med lika ensamma händer

och jag vet att det fanns en tid
då du älskade lika stort som du nu älskar mig
men Vintergatan är lång att vandra
och stjärnbilder drar sina klor över himlen
i blixtrande päls och svarta ögon