Du tog luften när du gick
på marken lämnades ruiner av gammal självförvållning
Jag har plockat bitar av skammen
försökt att få något helt igen
Det jag andas är ihåligt
och smakar bitterhet
Du tog min väg i livet
gjorde den till din
Det som är kvar är jag
i en syrgasmask
Du tog mina ben när du gick
jag har krupit på en vilsen väg
Länge gråtit på mina knä och
varit liten i stora skor
Det som är kvar är jag
när du gått för länge sedan
när du tog mina armar
mina ögon
Vem är jag då..
Vem är jag utan dig..
När allt jag är, är allt du tagit med dig.
Säg, kan du känna min famn, kan du känna min blick,
mina ben kring dina?
Du har allt jag är.
Du älskade, glömde.....
och jag förlät.