Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
(Den mer eller mindre poetiska beskrivningen av min psykotiska skoltid.)


Och hur klockan ringde in förgäves

Ventilationssystemets hummande i huvudet
allt är nött och rispad bok, stålrör, rivet papper
jag drar orden ur sagorna som strider
tandade spiralblocksremsor
skissar kartor på underarmens hud
målar år och minnen till orörda fåglar
med vidöppna näbbar och bröstet slutet
det är uthärdligt att vakna
till okänt regn mot fönsterglas
det är uthärdligt att gå längs vägen
och lyssna till sinnenas radiobrus
och fågelfladdret bakom pannbenet




Fri vers av Grävling
Läst 220 gånger och applåderad av 2 personer
Publicerad 2011-12-30 00:07



Bookmark and Share


    Shush
Alltså, du är ju grym. Ditt språk är unikt, så levande och samtidigt så äckligt dött och uppgivet.
2011-12-30
  > Nästa text
< Föregående

Grävling
Grävling