Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
Till slut är jag så trött att jag inte kan blunda


Om natten då vi längtar hem

Återigen har jag glömt hur man sover
nattlon strövar bland tapetens ränder
på vissa platser är sömnen djupare
i vissa kroppar är den en annan än här

gardiner fäller håglöst sina vingar
gatljus gnyr och krafsar nattens fåll
och skuggfåglarnas fjädrar, svarta strålar
ur lampskärmarnas veck

det är en drömsk och outsäglig svärta
dina ögon märgelgravars djup
du är en drunknande katt i min famn
jag andas till dig förgäves




Fri vers av Grävling
Läst 351 gånger och applåderad av 12 personer
Publicerad 2012-01-10 19:17



Bookmark and Share


    ej medlem längre
Grävling! Det är darrande tjusigt skrivet

(Hur har jag råkat missa denna?)

Värd att sparas och läsas om och om igen. . .
2012-01-12

  Armo
En gåshudsdarrande text.. fin!
2012-01-10

  Casbah* VIP
speciell text vars ordvindlingar man lätt trasslar in sig på ett underbart sätt. Jag tycker att sista delen har ett smärtsam skärpa, den blir fysisk och får en att hålla andan med varje ord.
2012-01-10

    Julia Zetterberg
Jag gillar hur du beskriver - förstår. Bra =)
2012-01-10
  > Nästa text
< Föregående

Grävling
Grävling