Jag tillåter mej att tvivla

Man får inte det, i många sammanhang ska man
T o m så att rörelser, förtroenden, livsfrågor
Och övertygelser, framskridande
Är alla nästan byggda på, tvivel

Och alla har alltid fått höra att deras tvivel är fel
Men det kanske är så att tvivel
Är det som världen att komma vidare
Att utvecklas, som t ex om han som hade mjölk
I en fårmage som hade lite löpe kvar i sej inte provat
Så hade han slängt att och sagt, vilken skit

Eller om den som fick sin ull ihoptovad till filt
Inte provat den varianten, utan kastat den
Så hade vi inte haft, filt
En bekant till mej skulle göra en plåtdetalj till Volvo
Och de hade som krav, ”en pressning och avvikelse på 0.014 mm”
I tjocklek alltså, vilket ingen klarat förut

Men han klarade det, kanske för att han visste inte att alla andra
Misslyckats, så han fick det jobbet att göra
Reservhjulsbaljor till alla Volvo…
Det var ”omöjligt” så Volvo räknade inte med att…
För han tvivlade på att det var omöjligt

Det är tvivlarna som får världen att utvecklas
Den som inte tvivlar är inte riktigt klok, sa en av
Landets största tänkare en gång
Han hette Thage Danielsson