Vid denna tid på året kan man se mot solens

blekröda flamma lågt över taken.

Rökarna stelnar i den isblå kuben av luft

som höjer sig över Stockholm,

genombruten av Erstas klockor. Deras toner

faller som iskristaller mot Strömmen.

Det är vintern: en långsam andhämtning,

en eftertanke mellan kala träd

en utsikt att betrakta. Drivande isflak därute,

fåglar på vattnet, i träden.

Ensam i den isblå kuben står fotografen under

sin svarta duk och ser mot Nybroviken.

Ett ögonblick låses fast, en kvadrat fångas och skärs

ut från vintern när den är som vackrast.

Att inte måsarna fryser till is och faller döda ned

ur sin bleka himmel!