Jag förundras över tiden som
egentligen inte är som den borde för
då hade allt varit som
vanligt och du hade
varit vid min sida

Nu kastar ljuset sina skuggor mot
fönsterblecket och den längtan och saknad jag har,
far som en rekyl tillbaka till stället i mitt inre och
nyckeln jag haft sen länge
vittras sakta sönder i takt med att minnena bleknar,
fast jag kämpar emot