Jag minns den isslipade jämna hällen,

bergarternas skiktningar och skiftningar.

Vem har sagt att grått är fult?

Som ljudet från tunna fiolsträngar,

entonigt spelade långt borta,

hördes myriader små insekter under tallen,

medan bräckvattnets vågor, knappt märkbara,

gled över stenar och sand.

Sommaren hade tagit en paus

i vandringen mot höst,

lät svalorna virvla i lufthavet

burna av en stilla bris.

Skördeanden väntade i gulnande sädesfält.

Ett rådjur sprang mellan träden,

dock utan rädsla eller brådska.

Sommaren hade tagit en paus.

(1981-08-13)