En gång sa Hebbe till mej att, ”de ska vara en ynnest” att få ha haft min i sej, så kvinnor ska längta efter det. Orden kom liksom som från en blixt från en klar himmel och mitt leende därtill sa väl att jag skrattade åt hans ideèr… vilket inte alls var populärt, att skratta åt Hebbe men, de funkar inte så bra att först försöka med dumma kommentarer för att förvänta sej med att, man ska kunna hålla skrattet tillbaks.

Och han menade det med, det fanns ett allvar i hans sätt att säga det som fick att fundera på, om man skulle skratta högt (vilket han hatade, som många okunniga människor med låga tankar om sej själv och människor i övrigt, så hatade han att man liksom avfärdade han. Det bästa han visste var att, bli uppmärksammad av kvinnor, helst då att nån visade direkt lust eller kåthet)

Eller att man skulle säga emot genom att t ex nämna nåt om att han kanske inte var så nogräknad alla ggr, en gång så snackade vi om det och hans senaste erövring, och en av de samtalande sa att ”du kanske får en blomma av socialchefen” vilket åter fick han att som en tomat, liksom pysa av indignation… eftersom vi som satt där garvade högt, det gick liksom inte att låta bli, till saken hör att det till viss del visade sej vara sant, ja inte blomman men väl tillståndet…

Eller om man gjorde bort han inför en kvinna, då kunde han bli brutal, gå till anfall på ett eller annat sätt, en gång så sa en åt han ”hörru ta och torka dej med den där tuttetrasan nu” varvid både han, och en tjuvlyssnande städerska skrattade. Och det var så att Hebbe behövde hjälp att skriva en offert där han skulle vara säljare och den andra inte alls egentligen hade med det att göra. Och ”tuttettrasan” var att han gärna hade slips på sej och kavaj, t o m kostym i ett fåfängt försök att verka ”manlig” och helst de med ett slags ”pondus” och att verka lite ”förmer” lite elegantare än, andra. Då kom han ut i verkstan bister min och skulle slåss för att han blivit så, nedgjord, skrattad åt..

Så där var liksom tanken att han ville visa det som, att han hade höga tankar om sej själv medans han inte alls hade det utan hade, och har komplex långt in i sin själ, över vad han är, men framförallt allt det han inte är…

Så det är tanken, och med det så inser man dubbelheten i människas liv att ”nej de ska vara en ynnest för en kvinna att” samtidigt som han tog alla chanser han fick att ”få komma till”.
Han var liksom en ”fejsbock” långt innan, ordet fanns och han spelade och gjorde nästan allt för att visa att han minsann, ”kan” få vilken kvinna som han, vill ha…

Han är ”facebocken” personifierad….