jag såg dig gråta mitt bland mänskor

jag hör dig skratta för dig själv

du manövrerar alla känslor

likt stora fartyg längs en älv



vi for förbi varenda stuga

du stannar blott för minsta bär

jag biter av ditt liv som ljuger

- bar vi oss villigt åt såhär?!



i snön som aldrig ens hann falla

på mark som grott för längesen

där bor en älskling kvar i kylan

blev ingens krig, blev ingens vän