Tomma bussar sträcker ut sin längd
Jag måste lita på chauffören mitt liv är i hans händer
Mina ögon är dimmade av tårarnas regn
Jag vet inte vart jag ska, men tar en dag i sänder
Kan inte längre dricka får inte i mig mat
Och i mina färglösa dagar närmar sig hat

För tomma tårar är inget när ingen längre ser
Nu när jag är ensam kan jag inte gråta mer
Det vi som alltid varit säkert bröts upp på en sekund
Mina tårar ekar tomma men jag blir aldrig lugn

Ensamhet är vackert men inget jag ville ha
Jag skyller allt på dig, och undrar om det nånsin kommer blir bra
Håller ihop mig själv, nu är det bara två stationer kvar
Sen kan jag spricka, ringa och kräva tillbaka mina svar