och jag vaknade till
under natten
med poetiska fraser
på tungspetsen, den törstiga
fraser
inristade på insidan av huden
och jag vet
det var briljanta ord
de vackraste rader
om pulserande poetiska hudrörelser
och jag ville skriva in dem
i verkligheten men
din famn var skön att
vila i
och jag tänkte att jag skulle
minnas dem

men nej
de fastnade bara som minnet
av en poetiskt vacker natt
och kyssarna
på morgonen
de fortsatta rörelserna
får vara tillräckliga
översättningar

för mitt bristfälliga
minne
för min bristfälliga
tunga

kanske
var det någonting
med dina lungor
hur de rymde all den luft som
jag också andats,
hur vi
blandade dem, våra luftpartiklar
vår saliv
genom att ligga så tätt
genom att
tränga igenom
barriärer
och hur nya formuleringar
formade sig
då vår hud möttes

jag ska drömma i natt
och se om jag kan minnas

mina dikter igen