i syndaångern växer hårda svarta sårskorpor
knogen svider likt eldsommar –
o, syndaånger
syndaånger.

helt hysteriskt somnar man
tungan skev: faktiskt ur led
och kroppsmaskinen
kvav och kvalmig om kvällen,
den står där –

permanent
och stum:

jag är i natten och i alla faror
armen om ryggen,
i skydd.

---