Du sväper in dig i lögner
det har du alltid gjort
ingen vet vad som stämmer
ingen tar dig på allvar
ett vapen
så att du kan slinka undan
Du skrattar bort allt det där
det du vet att du fann viktigt
så länge du skrattar
så ser ingen in
men ditt skratt är ihåligt och tomt
och kära du, det hör vi allesammans
och dina lögner tjänar inget till
du har försagt dig för så länge sedan
men du borstar av dig all skit
vänder kappan efter vinden
håller med och håller käft
för att inte någonsin hamna stå på
barrikaderna jag balanserar på
för att aldrig kämpa
för att ha det lätt
så drar du på din lilla mantel av likgiltighet
för att gömma en allt större osäkerhet
men kära du, du är naken framför mig
du kan ljuga mig i ansiktet
och skratta tills du dör
du kan hålla på tills det säger klick
tick tick boom
en bomb av ditt psyke som sprängs
av allt du aldrig sade att du kände
av allt du sade som du förträngde
av allt fel du gjort
av allt det stora du ville
och av det lilla du sedan faktiskt gjorde
För kära du, det här är inte hållabart längre
det förstår väl även du.