Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Tillit är en sedimentär bergart

Jag måste resa nu
jag längtar inte längre bort
där jag vaknar i vattengrå gryning
med andetagen sömnmättade
cikadorna surrar i bröstet
och himlen stelnas, blir till lera
regnet slickar på min panna
molnen staplas och sjunker

jag måste resa nu
jag skulle kunna stanna
jag måste en ny ockraröd jord
i frasigt damm under fötterna
där jag ännu längtar undan
där trygghet inte grott moln
bakom pannbenets bräcklighet
och ögats solskarpa lins




Fri vers av Grävling
Läst 352 gånger och applåderad av 8 personer
Publicerad 2012-03-27 13:46



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

Grävling
Grävling